Indelningen av de meteorologiska årstiderna

När blir det vår, sommar, höst och vinter? Ja visst säger vi i bland att – Nu är våren här! Om man skall tala om när de olika årstiderna infaller, på riktigt, om nu detta kan anses vara det riktiga sättet. Dem metrologiska våren infaller när den genomsnittliga medeltemperaturen över dygnet har 10°C eller mera, sju dygn i sträck. För att man skall definiera årstiden som höst skall således det vara en dygnsmedeltemperatur som understiger 10°C under 5 dygn i sträck. För att meteorologerna skall betrakta årstiden som vinter skall dygnsmedeltemperaturen ligga på 0°C eller lägre under 5 dygn på raken. Det innebär att det, rent metrologiskt, ibland aldrig blir vinter på västkusten eller t.ex. i Skåne utan det är i stället höst fram tills dess att våren avlöser…

Kalendarisk definition av våra årstider

Enligt denna kalendariska definition kommer våren lika tidigt till Treriksröset som till sydligaste Skåne, vilket ju inte riktigt med sanningen är överensstämmande med hur det ser ut ute i naturen. En definition som bättre tar hänsyn till rådande temperaturförhållanden används därför för att tala om när en viss årstid har kommit till en bestämd plats.

Om man analyserar medelvärden över många år så får man en utjämnad temperaturkurva och då brukar det inte vara svårt att finna datum då de olika temperaturgränserna passeras.

Men för ett enskilt år kan det vara diskutabelt vad som ska räknas som ”varaktigt”. Numera gäller 7 dygn som regel för våren och fem dygn för övriga årstider. Årstiden sägs då ha börjat på det första av dessa dygn